Ordningen down under blev återställd (tror jag) förra månaden men vi ville vänta med en ytterligare insemination efter att jag i alla haft en normal cykel. Så denna månaden var det dags. Vi kontaktade ”banken” som skickade vår tank med det värdefulla innehållet till kliniken i Helsingör och meddelande läkaren där att vi troligen kommer i slutet på veckan. Jag testade varje morgon och eftermiddag. Jag har fått omslag på eftermiddagarna med insemination dagen efter tidigare då det har lyckats och omslag på morgonen med insemination på eftermiddagen när det inte lyckats. Därför hoppades jag på omslag på eftermiddagen. På fredagen kom det och jag fick boka en tid då kliniken egentligen är stängd på lördagen men läkaren rycker in ändå. Det är det bästa med att det är privat och inte i Sverige, de har förståelse och egna känslor för vad som genomgår. Javisst, de får massor av pengar för det också av oss, men faktum är att jag betalar hur mycket som helst för att slippa Sverige och svenska sjukvården när det kommer till barnlöshet. Och när det kommer till missfall och abort också för den delen. Den tryggheten och säkerheten jag känner med privatsjukvården är guld värd för mitt mentala mående är den svåra sits vi befinner oss i. Då vill man inte behöver bekymra sig om otrevliga och okänsliga personer som jobbar på fel plats vid fel tillfälle.
Nåja, nog om det. Vi gjorde insemination ca. 23 timmar efter omslag och det har lyckats både med dottern och förra gången jag blev gravid som dock resulterade i missed abortion i v. 14. Kanske att jag har haft omslag något senare på eftermiddagen då men å andra sidan vet jag inte det med säkerhet då jag testat på morgon och sedan inte förrän ca. 13.30. Nu testade jag redan kl. 11.
Känslan är kluven. Idag är det dag 8 efter insemination. Jag gick tillbaka i bloggen då jag blev gravid med dottern och läste att jag haft flytningar dagarna efter insemination och det brukar jag inte ha vid denna tid i cykeln, det brukar vara snustorrt. Det har jag denna gången också. Jag har också haft känningar i brösten, vilket jag inte tror att jag brukar ha heller. Känslan är att vi måste lyckas denna gång. Om testet visar gravid, kan vi dock ändå inte slappna av förrän vi varit på första ultraljudet och gått förbi vecka 14. Det är nästan hela sommaren det. Lång tid. På onsdag vet vi. Då har det inte gått två veckor men det är dagen (11 dagar efter insemination) som vi har tjuvtestat innan och det kommer vi att göra denna gången också. Tror jag, vi har inga test hemma så jag kanske bara ska vänta ut helgen och se om mensen kommer? Kan jag vara så kall? Tror inte det 🙂
Vi väntar på dig 